Your supplier of complete backup power solutions

FAQ

Vanliga Frågor

Här hittar du svaren på de vanligaste frågorna som vi får dagligen i vårt arbete. Hittar du inte svaren på de frågor du har så hoppas vi att du hör av dig till oss och låter oss hjälpa er med att projektera och planera er reservkraftslösning.

faq_banner

PRP, LTP, ESP, COP – Vad är skillnaden?

PRP – Prime Power defineras enligt ISO8528-1 som den maximala effekten ett generatoraggregat kan leverera kontinuerligt när det är anslutet mot en varierande last och med möjlighet att vara i drift obegränsat antal timmar per år, så länge service utförs i enlighet med tillverkarens krav på intervaller och utförande. Sett över 24 timmars drift får snittbelastningen inte överstiga 70% om inte motorleverantören angett ett annat värde. När man beräknar snittbelastningen skall belastning under 30% räknas som 30% och stilleståndstid skall ej medräknas.

LTP – Limited Time Power defineras enligt ISO8528-1 som den maximala effekten som aggregatet kan leverera under maximalt 500 timmar per år, så länge service utförs i enlighet med tillverkarens krav på intervaller och utförande.

Service_Bild_Bild01ESP – Emergency Standby Power defineras enligt ISO8528-1 som den maximala effekten ett generatoraggregat kan leverera kontinuerligt när det är anslutet mot en varierande last och med möjlighet att vara i drift maximalt 200 timmar per år, så länge service utförs i enlighet med tillverkarens krav på intervaller och utförande. Sett över 24 timmars drift får snittbelastningen inte överstiga 70% om inte motorleverantören angett ett annat värde. När man beräknar snittbelastningen skall belastning under 30% räknas som 30% och stilleståndstid skall ej medräknas.

COP – Continuous Power defineras enligt ISO8528-1 som den maximala effekten ett generatoraggregat kan leverera kontinuerligt när det är anslutet mot en konstant last och med möjlighet att vara i drift obegränsat antal timmar per år, så länge service utförs i enlighet med tillverkarens krav på intervaller och utförande.

Emissionskrav?

Mobila aggregat under 560kWm skall vara EU Steg III A certifierade. Mobila aggregat anses vara alla aggregat som är ”subject of movement at least once a year”, dvs alla aggregat som kommer eller kan komma att flyttas från sin uppställningsplats minst en gång per år. Övriga storlekar och/eller alla aggregat som är fast installerade, oavsett om de är installerade i byggnad eller i container, behöver inte uppfylla EU Steg III A.

I dagsläget är det största EU Steg III A-certifierade aggregatet vi kan tillhandahålla på 650kVA Prime Power.

Bränsle, bränsleförbrukning och bränslesystem

Det mest använda bränslet i Sverige för reservkraftsaggregat är miljödiesel typ MK1. De flesta aggregat tillåter numer även att man använder sig av syntetdiesel av typen EcoPar. Även andra bränsletyper kan tillåtas, men ofta innebär det effektförsämring samt att serviceintervallen påverkas. Har ni för avsikt att använda annat bränsle än MK1 eller EcoPar, var noga med att kontrollera hur det påverkar ert reservkraftsaggregat.

Generellt kan man säga att en dieselmotor som används för reservkraftaggregat förbrukar, som ett riktvärde, 0.25 liter per timme och elektrisk kW.

När man tittar på bränslesystem för reservkraft är det viktigaste från kundens sida att veta hur lång tid man vill kunna köra reservkraftaggregatet utan att behöva fylla på bränsle i tanken eller tankarna. Vid små aggregat och/eller kort drifttid mellan påfyllningarna räcker det normalt sett med en dagtank som kan placeras i rummet/containern. Vid större aggregat och/eller lång drifttid mellan påfyllningarna behöver man ofta installera en förrådstank. Normalt är att man i dessa situationer har både förrådstank och dagtank och att man fyller dagtanken från förrådstanken via ett pumpsystem. Det pumpsystem som vi använder har redundanta pumpar och en pumpautomatik som klarar både rundpumpning och nivåbaserad pumpning.

Rundpumpning är när pumpsystemet toppfyller dagtanken så länge aggregatet är i drift. Detta system ger alltid en full dagtank men kräver att dagtanken är placerad högre upp än förrådstanken. Nivåbaserad pumpning startar och stoppar pumpsystemet baserat på nivån i dagtanken.

De allra flesta tankar som vi levererar är placerade i ett spilltråg eller är dubbelmantlade. Enbart specifikt kundönskemål förändrar detta.

Ventilation och Förbränningsluft

En av de vanligaste frågorna vi får är gällande ventilationsöppningar och behovet av ventilation och/eller förbränningsluft. Rent generellt kan man säga att det allt som oftast behövs större öppningar än man förväntar sig. Här beskriver vi hur vi löser ventilation av ett rum eller container.

För ett aggregat med påbyggd fläkt är fläkt och kylare dimensionerad för att hantera både kylning av aggregatets motorkrets och laddluftkylning, samt att ventilera bort den strålningsvärme som motor och generator avger till rummet/containern. Mängden luft som fläkten transporterar över kylaren plus det behov av förbränningsluft som motorn behöver för att kunna utföra en normal förbränningsprocess är den mängd luft som man behöver ta in i rummet/containern. Mängden förbränningsluft och fläktens prestanda finns endera angivet på aggregatets datablad alternativt så kan din reservkraftsleverantör hjälpa dig att ta fram detta.

Öppningarna för luft in i rummet/containern (inluft) beräknas utifrån detta värde och vi brukar som standard räkna på en maximal hastighet över ytterväggsgaller och spjäll på 3 meter per sekund. Gör man det så riskerar man inte att regn, snö, damm, löv och annan smuts sugs in i rummet/containern. Man behöver även räkna på att ytterväggsgallret reducerar öppningen, standardgaller reducerar med 35% och ljuddämpande ytterväggsgaller med 75%.

Utluftöppningen gör vi normalt lika stor som aggregatets påbyggda kylare, då hastigheten över spjäll och galler i denna öppning kan höjas. Man bör dock räkna på det mottryck som skapas av hög hastighet och om fläkten klarar det mottrycket.

För aggregat med kylmedelskylare så ska man tänka på om aggregatet har luftkyld eller vattenkyld laddluftkrets. Luftkyld laddluftkrets kräver en speciell typ av värmeväxlare om man ska använda kylmedelskylare, vattenkyld laddluftkrets kräver dubbla kylmedelskylare men ingen värmeväxlare för att hantera laddluftkretsen, värmeväxlare kan dock behövas om avståndet från motorn till kylmedelskylaren blir allt för stort. Vi rekommenderar vattenkyld laddluftkrets om kylmedelskylare skall användas.

Har man kylmedelskylare behöver rummet fortfarande ventileras och motorn behöver fortfarande förbränningsluft. Inluftöppningarna blir avsevärt mindre och som frånluft räcker det med en mindre öppning försedd med en fläkt som suger ut värmen ur rummet. Vanligtvis styrs denna fläkt av en frekvensomformare där hastigheten styrs av temperaturen i rummet/containern.

Hur ofta bör man provköra reservkraften?

Detta beror mycket på vilket typ av anläggning ni har, hur ofta den används i skarpa lägen, vilka testfunktioner som finns installerade och naturligtvis vilka möjligheter ni har till att få prova, något som brukar styras av den dagliga verksamheten. I samtliga Standby-anläggningar (backup när nätet försvinner) finns möjligheten att starta aggregatet utan att det påverkar den dagliga verksamheten. Normalt finns också möjlighet att utföra lastövertagande av anläggning och lastprov mot nät.

Startprov är det enklaste provet, det enda som händer är att ni startar aggregatet och ser att den sekvensen fungerar. Normalt är den vanligaste felkällan för att ett reservkraftaggregat inte startar är att batterierna är för dåliga. Startprovet testar detta och ger er ett bevis på att batterierna är okej. Ni får också ett bevis på att motor och generator i stort är okej, att det levererar rätt spänning och frekvens och att motorn går stabilt. Startprov är ett obelastat prov och bör inte köras längre än tio minuter åt gången, då motorn är gjord för att gå med last. Bör utföras var fjortonde dag.

Lastövertagande av Anläggning eller Lastprov mot Anläggning är ett prov där aggregaten tar över belastningen och kopplar ifrån den matande nätmatningen. Detta prov testar, förutom batterier och aggregat, att brytare i ställverket fungerar som det ska. Då aggregaten blir belastade så kommer de även upp i arbetstemperatur och man får därmed en kontroll av att kringutrustning som ventilation och avgassystem fungerar som de ska. Då detta prov testar alla ingående komponenter är det lämpligt att man utför detta prov en gång i månaden och kan då ersätta Startprovet.

Lastprov mot Nät eller Parallelldrift med Nät fungerar som Lastövertagande av Anläggning förutom att den inkommande nätmatningen inte kopplas från. Istället lägger sig reservkraftanläggningen parallellt med nätet och matar ut med den effekt som ni ställer in via en potentiometer eller via displayen på kontrollpanelen. För att få utföra detta prov krävs det att nätägaren har godkänt att ni som brukare kör detta prov. Att tänka på är att man vid parallelldrift kan bli en matande enhet ut på nätet om reservkraftanläggningen producerar mer energi än vad ni har som belastning. Detta prov kräver ett speciellt elektriskt skydd som frånkopplar någon av reservkraftbrytaren eller nätbrytaren om nätet skulle försvinna under pågående drift. I våra anläggningar ingår alltid detta skydd om Lastprov mot Nät finns som en provfunktion. Kan ersätta Lastövertagande av Anläggning i ert provschema.

Skarpt prov av Nätbortfall kan utföras på flera sätt och bör utföras minst en gång i halvåret. I våra anläggningar installerar vi en nyckelbrytare som simulerar ett spänningsbortfall och därmed startar den normala sekvensen vid ett skarpt läge. Att simulera på detta sätt är ett enkelt sätt att testa det exakta förloppet som förväntas av reservkraftanläggningen vid nätbortfall. Ett annat sätt att utföra provet är att be nätägaren slå ifrån inkommande nätmatning till kundens belastning.

Följer ni dessa rekommendationer så har ni eliminerat de absolut största riskerna för att er reservkraftanläggning inte skall fungera när den som bäst behövs.

Styrsystem för Reservkraft

InteliVision8_2012_new_faceStyrsystemet är hjärnan i reservkraftlösningen, den del som sköter styrning och övervakning av de ingående komponenterna. Det blir allt vanligare att man använder sig av standardpaneler för att lösa de olika typerna av styrning som kan förekomma. Två av de vanligaste panelerna kommer från Deep Sea och från ComAp, paneler som vår personal är experter på. Dessa paneler har vi använt på hundratals anläggningar under de sista fem åren.

Att tänka på för slutkunden vad det gäller styrsystem är naturligtvis vilka funktioner man önskar. Ska aggregatet automatiskt starta vid nätbortfall? Ska styrsystemet kunna fasa mot nätet och på så sätt utföra blinkfria återgångar från nätfelsdrift och blinkfria provdrifter? Önskas kommunikation mot överordnat fastighetsstyr eller annat överordnat styrsystem och i sådana fall hur ska data överföras?

Back to Top